Västerbottens tio bästa friidrottare genom tiderna
– ett förslag till ranking av Ivar Söderlind

Västerbottens tio bästa friidrottare genom tiderna
– ett förslag till ranking av Ivar Söderlind, Västerbottens Friidrottsförbund (26-08-10)

1) Bengt Persson, IFK Umeå

2) Kenneth Lundmark, Skellefteå AIK

3) Lennart Hedmark, Skellefteå AIK (1959-1969)

4) Severt Dennolf, Nordmalings IF

5) Gösta Brännström, Skellefteå AIK

6) Karl Uno Olofsson, IFK Umeå

7) Ulf Sedlacek, Umedalens IF

8) Lena Aruhn, Ume Friidrott (2003-2008)

9) Birgit Bringslid, Skellefteå AIK

10) Leif Lundmark, Skellefteå AIK

Kommentar

Som Gunnar Johnsson framhåller i sin ingress till Västerbottens-Kurirens artikelserie under juli-augusti 2010 om länets bästa friidrottare genom tiderna kan en bästalista aldrig ses som något entydigt facit utan är delvis subjektiv och bygger på ”rankarens” värderingar. Jag har med två namn i min ranking som saknas i VK:s bästalista. Min bedömning är att höjdhopparen Kenneth Lundmark, Skellefteå AIK är självklar tvåa (tillhörde världseliten) och att spjutkastaren Leif Lundmark, Skellefteå AIK platsar som tia. Motiveringar till deras och övriga åttas placeringar följer nedan.  

Vad gäller placeringarna 7-10 på min lista är skillnaderna i meriter ”hårfina”. Framstående friidrottare som inte platsar bland de tio men säkert skulle vara med på en 25-bästalista är bl a Henning Sundesson (aktiv på 1930-talet, Gullbrand Sjöström (1950-talet), Barbro Dahlbäck (1950-talet), Siv Larsson (1960-1980-talet), Karl-Gustaf ”Lillen” Burlin (1960-talet), Jarl Burman (1960-talet), Örjan Johansson (1960-talet), Birgitta Båga (1970- och1980-talet, Patrick Thavelin (1990-talet), Ingela Sandqvist (1990-talet) osv.

I min bedömning försöker jag i första hand ta hänsyn till goda meriter på världs- och Europanivå (OS, VM, EM, Europacup, Track & Fields världsranking och placeringar i den årliga världsstatistiken). I andra hand tar jag hänsyn till framträdande meriter i landskamper, Nordiska Mästerskap och Sverigeranking genom tiderna. I tredje hand tittar jag på insatser i svenska seniormästerskap och placeringar i svenska årsbästastatistiken

Jag har endast bedömt meriter som uppnåtts när aktiva tävlat för friidrottsföreningar i Västerbotten. Det innebär t ex att jag inte tar med Lennart Hedmarks meriter efter att han flyttat från länet och Skellefteå AIK 1970 . Bland annat rankades han som världstvåa i tiokamp både 1971 och 1973, blev EM-tvåa 1971 och är 2010 rankad som Sveriges bäste tiokampare genom tiderna. Lennart Hedmark skulle självklart ha varit förstanamn på min rankinglista om hans prestationer under 1970-talet tagits med i bedömningen. 

(1) Bengt ”BP” Persson, IFK Umeå

I topp på min lista är Bengt ”BP” Persson (numera Widmark). Han rankades som världssjua på 3000m hinder både 1963 och 1965, var OS-tia 1968, EM-nia 1966, EM-tia 1969, Nordisk Mästare 1963 och 1965, deltog i 31 landskamper och segrade 23 gånger, blev 19 gånger SM-medaljör 1962-1971, vann 12 individuella SM-guld och förbättrade sex gånger svenska rekordet på 3000 m hinder till topptiden 8.33.8 1968.  Det är fortfarande efter 42 år distriktsrekord för Västerbotten liksom hans 13.48,6 på 5000 m, också noterad 1968.  År 2010 rankades han av Sv Friidrottsförbundet statistiker Jonas Hedman som Sverigefyra genom tiderna på 3000m hinder. ”Stor Grabb” i Sverige 1964.

(2) Kenneth Lundmark, Skellefteå AIK

Kenneth Lundmark rankades tre år i följd bland världens tio bästa höjdhoppare: tia 1968, fyra 1969 och åtta 1970. Han blev trea vid EM inomhus 1968, tvåa i friidrottskampen Europa-USA 1969, deltog i 17 landskamper och segrade 11 gånger, slog svenskt rekord med 2.17 1967 (tia i den årliga världsstatistiken) och 2.18 1969 (sexa i världsstatistiken) samt blev svensk mästare 1968 och 1970. ”Stor Grabb” i Sverige 1968.

(3) Lennart Hedmark, Skellefteå AIK (1959-1969)

Lennart Hedmark blev under sin Skellefteåtid OS-11:a i tiokamp 1968, EM-sjua 1969, Nordisk Mästare 1967, 1968 och 1969, tog hem fem SM-guld 1963-1969 (tre i spjut och två i tiokamp), deltog i 10 landskamper 1963- 1965, slog sex gånger svenska rekord i tiokamp 1966-1969 och var statistiksexa i världen 1969 med 7 775 poäng, fortfarande distriktsrekord för Västerbotten. Innan han 1966 drabbades av en allvarlig armbågsskada, som inte blev bra förrän 1973,  blev han tre år i rad 1963-1965 svensk mästare i spjut och kastade 81.94  endast 102 centimeter från svenska rekordet. ”Stor Grabb” i Sverige 1965.

(4) Severt Dennolf, Nordmalings IF

Severt Dennolf överraskade med att bli OS-femma på 10 000 m i London 1948 med 31.05,0. År 1949 rankades han som världssjua på 10 000m. Severt, Bengt Persson och Kenneth Lundmark är de enda västerbottningar som rankats bland världens tio bästa i en friidrottsgren. Han deltog i fyra landskamper (två segrar) och vann totalt sju SM-medaljer 1949-1952 (två guld). Severts personliga rekordserie i banlöpning för 60 år sedan imponerar: 8.36,4 på 3000 m, 14.32,2 på 5000 m, 30.13,2 på 10 000 m och 9.30,0 på 3000m hinder. Ingen Västerbottning under 2000-talet har gjort bättre tid på 10 000m och även övriga tider skulle de flesta år toppa länsstatistiken.

(5) Gösta Brännström, Skellefteå AIK

Gösta Brännström blev 1952 ”Stor Grabb” i friidrott. Han är den förste av totalt 11 friidrottare från länet som fram till idag blivit ”Stora Grabbar” i Sverige. Han ingick i de svenska lagen som blev bronsmedaljörer i stafett 4x400m vid EM i Bryssel 1950 och 4:a vid EM i Bern 1954.  I Bryssel blev han knappt utslagen i semifinalen på 400m (sjua totalt) och grundlade den svenska bronsmedaljen i stafetten med sin löpning på första sträckan. Under åren 1950- 57 var han given i det svenska landslaget på 400m och långa stafetten samt deltog även vid 11 tillfällen på 200m (landslagskapten 1955-1957).  Totalt blev det 23 landskamper (sju segrar och sju andraplatser).  Till detta skall läggas sju SM-medaljer på 400 och 200 m, varav tre SM-guld på 400m. Han satte svenska rekord på 400m med 47.4 och på 300m med 34.0. Hans personrekord 21.5 på 200m (manuell tid) från 1953, har ännu ingen Västerbottning överträffat.

(6) Karl Uno Olofsson, IFK Umeå
Sexan på listan Karl-Uno Olofsson var Sveriges och Nordens bäste medeldistanslöpare i mitten av 1960-talet., Han blev nordisk mästare på 1500 m 1965 och gick till semifinal på samma distans vid OS i Tokyo 1964, deltog i 13 landskamper 1963-1965 (nio segrar), vann fyra SM-guld, ett på 800 m 1965 och tre på 1500 m 1963-1965.  Hans tider på 800m (1.47.9), 1000m (2.21.5), 1500m (3.41.,8) och engelska milen (4.02.2) är forfarande efter 45 år distriktsrekord för Västerbotten. ”Stor Grabb” i Sverige 1965.

(7) Ulf Sedlacek, Umedalens IF
Ulf Sedlacek var 1980- talets bäste manlige friidrottare i Västerbotten. Han var med i det svenska lag som kom sjua på 4x400 m i VM 1983, vann individuellt 400m vid Nordiska Mästerskapen inomhus 1987, var i semifinal på 400m vid inomhus-EM 1988 och var med i EM utomhus 1986 på 400m häck (utslagen i försöken). Han deltog i landslaget 10 gånger på 400m, 400m häck och 4 x 400 (två individuella segrar och fem andraplatser) och blev vid fyra tillfällen svensk mästare. Vid Inomhus-SM 1984 blev det guld på 200m (22.35) och 400m (48.54). Utomhus tog han 1986 hem SM på specialdistansen 400m häck (50.71) och avslutade sin SM-svit 1988 med inomhusguld på 400m (49.15). Han har fortfarande kvar fyra distriktsrekord utomhus: 200m (21.68), 400m (46.98), 110m häck (14.70) och 400m häck (50.22). Dessutom innehar han inomhusrekorden på 200m (22.31), 400m (47.29) och 60m häck (8.30). På 400m häck är Ulf Sverigenia genom tiderna. ”Stor Grabb” i Sverige 1988.

(8) Lena Aruhn, Ume Friidrott (2003-2007)

Lena Aruhn är länets mest framgångsrika friidrottare under 2000-talet. Hon gjorde sju raka finnkamper 2001-2007, tävlade i tre internationella mästerskap och fem gånger i Europacupen. Sedan hon kom till Ume Friidrott 2003 vann hon fem svenska mästerskap, tre på 200m (varav ett inomhus) och två på specialdistansen 400m. I Europacupen, First Leauge, i Gävle 2005 segrade hon individuellt på 400m med topptiden 52.40 (8 hundradelar från personrekordet) och sprang sista sträckan både på 4 x 100m och avslutande 4 x 400m där det blev svenskt rekord, totalseger och avancemang till Superligan. Vid EM i Göteborg 2006 ingick hon i det svenska laget på 4 x 400 m som kom på nionde plats och deltog även individuellt på 200m och 400m (utslagen i försöken).  Hennes distriktsrekord på 100m (11.58), 200m (23.47)och 400m (52.40) har ingen annan västerbottning varit i närheten av. På 400m är hon Sverigetrea genom tiderna. Dessutom innehar hon distriktsrekorden inomhus på 200 m (24.06) och 400m (52.77).  ”Stor Grabb” i Sverige 2006. 

(9) Birgit Bringslid, Skellefteå AIK

Birgit Bringslid är länets genom tiderna bästa kvinnliga löpare på sträckor från 1500m upp till och med marathon. Från 1978 till 1991 dominerade hon fullständigt långlöpningen i Västerbotten (bana, landsväg och terräng). Hon gjorde 16 landskamper (11 på 3000m och fem på 10 000m) och segrade tre gånger, kom på andra plats fyra gånger och blev trea i tre kamper. Vid EM i Athén 1982 placerade hon sig på 14:e plats på 3000m (9.09,85)och blev bästa svenska. Totalt vann hon 17 SM-medaljer (4 guld, 10 silver och tre brons). SM-gulden tog hon på 3000 m 1980, 10 000 m 1986 och halvmarathon 1990 och 1991. Hon innehar fortfarande distriktsekorden/länsbästa på fem distanser: 1500 m 4.20,23, 3000 m 9.05,71, 10 000 m 33.38,01, halvmarathon 1.12.03 och marathon 2.34,49.  Den senare tiden noterade hon som 45-åring i Berlin Marathon 1991 i sitt tredje och sista lopp på distansen. Hennes placeringar i den svenska genomtidernastatistiken fram till 2010 imponerar. Hon är Sverigefyra på halvmarathon, Sverigesjua på marathon, Sverigetia på 10 00 och Sverigetolva på 3000m. ”Stor Grabb” i Sverige 1985.

(10) Leif Lundmark, Skellefteå AIK
Spjutkastaren Leif Lundmark är den enda Västerbottning som sedan starten 1973 funnits med i Svenska Friidrottsförbundets årliga tiobästalista i friidrott (totalbedömning med alla grenar inräknade,). År 1979 var han rankad Sverigefemma. Trots att svenska spjutkastare under Leifs aktiva tid höll mycket hög klass deltog han i 20 landskamper 1976-1985 och tog sex SM-medaljer (tre silver- och tre brons). Vid en tävling i Karlskrona i juni 1979 gjorde han storsensation. Efter att med ett kast på 88.86 överträffat svenska rekordet snuddade han i nästa kast vid 90-metersgränsen med finfina 89.92. Det gav en tredje plats på årsbästalistan i världen och var en förbättring av hans eget distriktsrekord med drygt fem meter. När friidrottsåret summerades var han världsåtta. Med detta resultat är han Sverigetrea genom tiderna med gamla spjutet (nytt spjut 1986). Som 33-åring 1986 gjorde han 75.06  med nya spjutet vilket var distriktsrekord fram till 2009, dvs. i 23 år. ”Stor Grabb” i Sverige 1986.

Länets främste friidrottare genom tiderna Bengt Persson överlämnar stafettpinnen till Karl-Uno Olofsson vid stafett-SM i Umeå 1966. IFK Umeå blev för andra året i rad svenska mästare på 4 x1500m. I laget ingick även Fredrik Westman och Harry Westman.
Fotoägare: IFK Umeå