Kalottkampen/Barentskampen genom åren

KALOTT- BARENTSKAMPERNA GENOM ÅREN
av Ivar Söderlind

Inledning

Totalt genom åren innan Barentskampen i Piteå 2004 har det arrangerats 60 Kalottkamper, senast i Pudasjärvi, Finland 2003. Redan 1938 startade Kalottutbytet då det anordnades en landsdelmatch mellan Nord-Norge och Nord-Sverige (Norrbotten) i Narvik med Norge som överlägsen segrare. Denna friidrottskamp arrangerades också i Kiruna 1939, då Sverige tog knapp revansch, men gjorde sedan uppehåll under krigsåren och avgjordes en sista gång i Narvik 1947.

Premiär för Finland 1945

Nord-Finland kom med i Kalottutbytet direkt efter världskriget 1945 då man tävlade mot Nord-Sverige (Norrbotten) i Boden. Sverige segrade klart före ett krigshärjat Finland, slutställning 86-51. Den första finska segern kom i Kemi 1948 och segermarginalen var stor, 115 poäng mot Sveriges 88. Därmed inledde Finland sin långa segerrad. Dessa kamper mellan de båda länderna anordnades fram till 1952 då det var premiär för trelandskampen mellan Nord-Norge, Nord-Finland och Nord-Sverige. Då började också tävlingarna att kallas för Kalottkampen i friidrott. Detta år var det också debut för deltagare från Västerbotten i Sveriges lag, men enbart från norra länsdelen (nordgräns Bureå).

Kvinnligt deltagande

I Uleåborg 1955 var det premiär för kvinnor i en separat kamp mellan Nord-Finland och Nord-Sverige. Finsk seger med 25 - 19. Från och med 1960, då Kalottkampen avgjordes i Mosjön, har även Nord-Norge deltagit på damsidan och Islands damer kom med 1972 (var med fram till och med 1984).

Deltagare från Västerbotten

Redan i slutet av 1940-talet började det ifrågasättas varför inte deltagare från hela Västerbotten fick vara med i Kalottkampen men inte förrän 1966 i Mo Rana blev detta genomfört. Trots förstärkningarna blev Sverige utklassat av Finland och Norge på herrsidan och av Finland på damsidan. Island kom med i Kalottkampen i Mo i Rana 1972 (slutade tvåa både på den manliga och kvinnliga avdelningen) och var totalt med i elva kamper, sista gången i Reykavik 1984. 

De vanligaste arrangörsorterna

Fem gånger har Kalottkampen avgjorts i Boden (senast 1998) och lika många gånger i Uleåborg (senast 1967). Fyra gånger har tävlingarna arrangerats i Kiruna (första gången redan 1939) och tre gånger vardera i Luleå och Reykavik. I Västerbotten har man hållit till vid fyra tillfällen: i Skellefteå 1971 och 1989 samt i Umeå 1978 och 1995.

Tidpunkten för Kalottkamperna

Genom åren har Kalottkampen oftast (38 gånger) ägt rum i slutet av juli eller i början av augusti. Tre gånger har kampen avgjorts i september.

Kalottkampen för kvinnor

Kalottkampen för kvinnor har arrangerats 44 gånger sedan 1955 och Finland har tagit hem segern vid inte mindre än 26 tillfällen. Norge, som deltagit i 36 damkamper, har segrat 7 gånger (senast i Tromsö 1975). Island har 6 segrar i sina 11 kamper, bl a vann man damkampen vid alla tre tävlingarna på hemmaplan 1976, 1980 och 1984. Sverige slutligen har sex vinster: 1961 i Uleåborg, 1962, 1986 och 1998 i Boden, 1993 i Mosjön samt 2002 i Narvik.   I Umeå 1995 var det nära att det blivit ytterligare en svensk damseger men Finland vann till slut knappt. I Oulainen 1997 var de svenska damerna med sitt reservfyllda lag chanslösa mot Finland som vann med 59 poängs marginal. Norges damer slutade sist 55 (!) poäng efter Sverige. I Boden 1998 tog de svenska tjejerna en gruvlig revansch och vann med ett topplag 35 poäng före Finland. I Piteå 2001 hade de svenska tjejerna en hård match om segern mot Finland men förlorade till slut med endast tre poäng. I Narvik 2002 blev det storseger för svenska damlaget, 155 poäng mot Finlands 139 poäng. Förra året i Pudasjärvi tog de finska damerna revansch och vann med 25 poäng före Sverige.

Kalottkampen för herrar

På herrsidan har Finland varit ännu mer dominerande med 42 segrar i de 55 kamper man varit med! Oftast har man segrat med stort poängförsprång. Under 1970- och 1980-talet bjöd Island det hårdaste motståndet och lyckades vid två tillfällen komma före Finland i poängsammandraget. Sverige har vunnit herrkampen vid 14 tillfällen, senast i Piteå 2001, medan Norge har sin enda seger vid premiärkampen mot Sverige 1938. Sverige hade en dålig period i slutet av 1960-talet och hela 1970-talet då man oftast slutade sist (gäller även på den kvinnliga sidan). Från början av 1980-talet har en uppryckning skett och under de sista tio åren är det Norge som övertagit jumboplatsen med poängsummor oftast långt efter Finland och Sverige. Under 1990-talet har Sverige bjudit oftast bjudit Finland bra motstånd. I Skellefteå 1989 var laget endast 3 poäng efter Finland och i 1990 i Måselv, Norge var det efter en strålande kämpainsats dags för den första segern på herrsidan sedan 1962 i Boden! I Ämmänsaari 1991 lyckades man sedan med det "omöjliga" att upprepa segern på Finlands hemmaplan, den andra segern någonsin på finsk mark, 45 år efter segern i Uleåborg 1946! I Luleå 1992 kom Sverige sedan "som vanligt" på andra plats efter Finland men i Mosjön 1993 blev det en gruvlig svensk revansch. Efter den bästa svenska insatsen någonsin blev det överlägsna svenska segrar i både i dam- och herrkampen. I Posio, Finland 1994 var finländarna därför laddade till tänderna och vann på herrsidan 39 poäng före Sverige.

När Kalottkampen avgjordes i Umeå 1995, vann Sveriges herrar med ett topplag 42 poäng före Finland och i Mo i Rana, Norge 1996 gav Sverige Finland en hård match om segern i herrkampen ända till slutgrenarna. I 1997 års kamp i Oulainen var Sverige med ett reservfyllt lag och många vakanser totalt chanslösa mot Finland och besegrade Norges herrar med endast tre poäng.

Boden 1998

I den 57:e Kalottkampen i Boden den 11-12 juli 1998 hade Sverige ett bättre lag än på många år (tio av de svenska deltagarna hade varit med i svenska seniorlandslaget) och tog revansch mot Finland både på herr- och damsidan. Som framgått var de svenska tjejerna överlägsna. På herrsidan kom avgörandet först i sista grenen långa stafetten där det svenska ankaret

Urban Johansson, Ume FI ledde Sverige till seger på sista sträckan.

Piteå 2001

Både 1999 (Norge) och 2000 (Finland) blev Kalottkampen inställd på grund av att arrangörerna hade problem med finansieringen och att organisera tävlingen. Men 2001 var det dags igen då tävlingarna genomfördes den 14-15 juli på Kvarnvallen i Piteå med Riviera FI som bra arrangör. Sverige hade återigen ett mycket bra lag och vann herrmatchen 12 poäng före Finland.

Narvik 2002

Barentskampen den 13-14 juli i norska Narvik blev en raffllande uppgörelse. Till sist blev det sammanlagd svensk seger med bara fyra poäng, 299,5 poäng för Sverige mot 295,5 poäng för Finland, medan Norge stannade på 164.  Det var framför allt de svenska tjejerna som övertygade, då de vann sin match i matchen med 155-139 mot Finland. De finländska herrarna vann med 156,5 mot 144,5.

Pudasjärvi  2003

Vid Barentskampen i Pudasjärvi, Finland 2003 gjorde det svenska laget en fin insats och vann både totalt och herrkampen. Kvinnliga kampen vann Finland endast 2,5 poäng före Sverige, 149,5 - 147.0. I herrkampen segrade Sverige med 150.5 poäng mot Finlands 146.5 poäng. Totalt fick Sverige 297.5 poäng, Finland 296.5 och Norge 170.5 poäng.

Kalottkampen har ändrat namn till Barentskampen

Kalottkampen bytte år 2001 namn till Barentskampen. Anledningen till namnbytet är att Ryssland numera inbjuds till tävlingarna (har hittills inte deltagit) och även att det anses vara lättare att få sponsorer om namnet ändras. Under de närmaste åren ser vi fram emot att även få tävla mot våra ryska vänner.