SDM
- VDM 4km terräng (Bothniaterrängen)
GP 23, 2001-09-29
Nu väntar Lidingöloppet - Joels första terrängseger
av Roger Lindström
AIK-aren Joel Bodén, 18, är inte bara en storslagen banlöpare. Han kan
också springa i terräng.
På lördagen vann Joel sitt första Grand Prix när han efter en vass spurt
segrade i Botniaterrängen.
Det här var en bra test inför Lidingöloppet, konstaterar han.
Joel har gjort en strålande bansäsong framför allt på 1×500 meter.
Den senaste tiden har jag lagt om träningen och börjat springa längre
sträckor.
Orsaken heter Lidingöloppet, som avgörs nästa helg. Då handlar det om 10 km.
Det verkar långt för dig?
Det är inte så farligt, det går ju inte så fort, svarar Joel och skrattar
till.
Botniaterrängen handlar om 4 km i det numera så fina parkområdet i
Klockardalen i Skellefteå, som en gång i tiden faktiskt var stans soptipp.
Loppet dominerades länge av Patrik ”Putte” Lillbacka, som gjorde en frisk
satsning och redan i inledningens första nedförsbacke skaffade sig en lucka.
Jag kände mig pigg i kroppen så det var bara att köra på. Det har annars
varit lite tungt i höst, säger ”Putte”.
Joel låg och bidade sin tid längre ned i fältet.
Jag trodde att de mer vana terränglöparna som Rikard Hedelin och Håkan
Stenberg skulle jaga ikapp ”Putte”. Men de gjorde aldrig det, säger Joel.
I stället tog han själv upp jakten på andra varvet. Och cirka 400 meter
före mål var han i kapp.
Jag orkade hänga på en stund, men i sista motlutet orkade jag inte,
förklarar ”Putte”.
Joel kunde nu ohotad göra en liten segergest några meter framför mållinjen.
Jag var lite orolig före loppet eftersom jag haft problem med en fot. Men
den kändes bra hela vägen.
Är det svårt att ställa om från bana till att springa i kuperad terräng?
Nej, det är inga problem. Min löpstil passar ganska bra för att springa i
backar.
”Putte” blev nu tvåa i loppet och var jättenöjd.
Det här är min bästa GP-placering i ett terränglopp.
Ställer du upp i Lidingöloppet också?
Ja, men det är mest för att det är en kul tävling och att man får träffa
kompisar.
”Putte” ska till nästa säsong göra en satsning på 1×500 meter och
hoppas
komma ner mot 3.55.
Två intressanta starter i loppet gjorde också skidtalangerna Magnus
Carlsson och Jonathan Svensson.
De öppnade hurtigt men orkade inte riktigt fullfölja i samma stil.
Jag har problem i nedförsbackarna. Då bara försvann de andra, säger
Magnus.
Vi springer annars mest bara uppför och uppför när vi tränar, säger
Jonathan.
Både Magnus och Jonathan åker nu till Finland för att under en vecka träna
på snö i skidtunneln i Voukatti.
Det är lite enformigt men samtidigt är det kul att sätta på sig skidorna,
säger Magnus.
Målet för båda i vinter är junior-VM som avgörs i Tyskland.
Magnus har visat kvaliteter under träningen som vi inte sett i den här
stan på många, många år, säger gamle storrännaren Jalle Svensson.
Däremot håller han inne med berömmet till Jonathan. Det är nämligen hans
egen son …
Karin vann överlägset
Hon kom, hon sågs och hon segrade som så många gånger förr. Arvidsjaurs
Karin Nilsson, 19, vann Botniaterrängens damklass i överlägsen stil.
Det här var sista loppet för säsongen. Nu börjar skidåkningen, säger
Karin.
Första delen av loppet lade sig Karin bakom Signe Carlsson. Men redan efter
någon kilometer gick hon om och förbi Signe, som sedermera bröt.
Jag kände mig överraskande pigg eftersom jag legat sjuk ett tag. Jag har
varit förkyld och inte kunnat träna, förklarar Karin.
Nu blev segermarginalen till SIF:aren och tvåan Pia-Maria Molin en dryg
halvminut.
Annars har löparsäsongen som helhet varit stark från Karins sida. Hon
skulle förmodligen kunna bli lika bra där som i skidåkning.
Jag är jättenöjd med vad jag presterat.
Men är man från Arvidsjaur är det givetvis närmare till hands att hålla sig
till att tävla på snö. Karin var ju med på junior-VM redan förra säsongen,
och det är det som är målet även i år.
Men nu vill jag inte bara vara med. Nu vill jag göra bra ifrån mig också,
säger hon.
JVM avgörs i Tyskland.
Jag känner mig inte säker på en plats i laget. Jag måste visa på
tävlingarna att jag har gått framåt sedan förra vintern.
Karin går skidgymnasiet i Älvsbyn.
Vi ska åka till skidtunneln i Voukatti i två veckor och träna. Eller
rättare sagt, jag får åka hem över helgen så det blir två resor dit.
Camilla är snabb även utan hästar
Camilla Renfors, 11, är en duktig kusk i ponnytrav. Men hon kan ta sig fram
snabbt även utan hästar.
Hon vann nämligen ungdoms-DM i flickor 12 år efter en imponerande löpning.
Det här var jobbigt, säger hon efter att ha hämtat andan.
Att Camilla är intresserad av trav är inte så konstigt. Pappa Ingemar
”Plingo” Renfors var ju i många år en framgångsrik kusk på
Skelleftetravet.
Däremot har knappast löptalangen kommit från pappa…
Ha, ha, nej, jag hängde väl aldrig med, säger Ingemar och skrattar innan
han lite allvarligare tillägger:
Det har gått bra för Camilla med löpningen hela sommaren, och det är ju
roligt när hon sporras och vill tävla också.
Camilla själv säger:
Jag spelar fotboll i Sunnanå också. Det är ungefär lika roligt som att
springa.
Det var annars inte så många ungdomar som ställde upp i Botniaterrängen.
Speciellt i de äldre klasserna var det tunnsått med deltagare. I pojkar 12
år var det till exempel bara fyra deltagare. Där visade Erik Silfver, som
tävlar för Lövånger men är bosatt i Burträsk, att han är ett stort
löfte.
Speciellt imponerade han i den långa nedförsbacken mot dammen. Han var
kanske fem meter efter, men i ett huj låg han 20 meter före sina motståndare.
Det är bara att släppa på, säger Erik.
Han är ju också duktig i skidåkning, men frågan är om inte en satsning på
löpning skulle kunna ge större framgångar.
Roligaste inslaget var annars loppet över 700 meter för dem som är 10 år
och yngre. Där var 27 deltagare med ett mäktigt startfält.
En duktig tjej är Izabelle Wallin, som tävlade för Soo Shim.
Det är Skellefteås taekwondoklubb, förklarar hon.
Izabelle är också duktig i den sporten och kommer i höst att göra sin
tävlingspremiär i taekwondo om det finns någon lämplig motståndare.
Men det är roligt att tävla i löpning också. Det här är andra gången
jag
är med, förklarar hon.
Gulligaste inslaget var Frida Pettersson, 3 år, och Alice Ljungholm, 4, som
sprang sina 700 meter i precis lagom fart för sina korta ben och till och
med höll varandra i hand.
De skrattade och hade kul hela tiden precis som det ska vara för barn.
