En av Sveriges snabbaste tar plats i SFIF:s styrelse

En av Sveriges snabbaste tar plats i styrelsen

Av Magnus Johansson, Västerbottens Folkblad
 

I slutet av 1980-talet var han en av Sveriges snabbaste män. På 100m innehar han fortfarande
distriktsrekordet för Västerbotten med 10.85, noterat 1988  Förra helgen röstades han in som ledamot i Svenska Friidrottsförbundets styrelse.  – Jag är förvånad över det stora stödet, säger Lennarth Johnsson från Skellefteå.

I maktens korridorer
Den 43-årige klubbdirektören i Skellefteå AIK Friidrott kommer under de två närmaste åren att befinna sig i maktens korridorer när det gäller svensk friidrott. Och själv är han en smula överraskad övar att han tilldelats styrelseuppdraget i en av Sveriges absolut hetaste idrotter. I en sluten votering blev det till slut Lennarth Johnsson som var den store vinnaren i konkurrens med DN-galans tävlingsgeneral Rajne Söderberg.

– Det var en överraskning eftersom jag inför årsstämman inte var nominerad till någon av styrelseposterna, men tydligen vill förbundet ha styrelsemedlemmar med bred friidrottsbakgrund och det är väl därför som jag kom med i bilden, säger Lennarth Johnsson som till vardags jobbar som klubbdirektör för Skellefteå AIK friidrott och som under sin aktiva elitkarriär på 1980-talet gjorde sig känd som en snabb sprinter i SM-finalklass.

Idag har Lennarth precis lämnat startblocken och gett sig ut på en spännande resa som ska vara i minst två år

Unga slutar för tidigt

Givetvis har jag hjärtefrågor som jag skall jobba för, en är tonårsproblematiken i klubbarna, det är alldeles för många unga aktiva som slutar redan när de är 13-14-15 år. Vi inom friidrotten har svårt att underhålla våra ungdomar med rolig och spännande träning och när det blir för tråkigt går de unga till andra idrotter eller pysslar med annat, säger Lennarth. Föreningsutveckling är en annan viktig fråga för den nye styrelseledamoten som ska jobba med att färdigställa en handbok med tydliga dokument hur små och stora friidrottsklubbar ska anpassa sig till både den ekonomiska och sportsliga verkligheten.

– Det finns ett par hundra friidrottsklubbar i Norrland, men de blir färre och färre. Vi har rapporter som säger att det i snitt är en förening i månaden som stänger av sin verksamhet på grund av det inte finns tillräckligt med ledare, tränare och att det finns ett allmänt ointresse bland folk att ingå i styrelser, menar Johnsson som även vill bidra till att skapa bättre förutsättningar för de elitaktiva när det gäller att kombinera idrottandet med studier eller arbete.